onsdag 17 december 2008

Rengöring av CD-spelaren

I förrgår började CD-spelaren krångla lite smått, inget man blir direkt glad över eftersom den kostade en allt annat än nätt summa pengar en gång i tiden. Felet uppenbarade sig som slumpmässiga "hack" på skivan, ungefär på samma vis som när man spelar en väldigt repig skiva, fast mina skivor är 100% repfria förstås. Det hände inte speciellt ofta, men det skvallrade ju ändå om att något inte står rätt till och man vill förstås att läsningen från skivan ska vara 100% felfri hela tiden. Dessutom kunde man ana knäppande ljud då och då, allvarliga problem alltså. Min tanke var att det antingen var damm (den är ju trots allt inköpt våren 2003), eller så börjar lasern ge upp.

Efter att ha pratat med (väldigt) kunnig personal på Lasses Hifi och Audioactive så fick jag tipset att försöka rengöra spelaren, antingen med en rengöringsskiva, eller själva linsen med kemiskt ren bensin på en topz eller tryckluftspray. Jag har tidigare trott att rengöringsskivor är tabu på highend-prylar, men så verkar inte vara fallet enligt herrarna och de brukar veta vad de talar om. En rengöringsskiva är en helt vanlig CD-skiva med en pytteliten antistatborste på för dig som inte hört talas om dessa förut. Borsten rengör laserlinsen i spelaren. Jag bestämde mig för att försöka med tryckluft på burk i första hand, eftersom det känns mest skonsamt. Första bilden visar objektet i fråga, min Primare D30.2, utplacerad på köksbordet för en rejäl blåsning!

Jag började med att skruva bort locket, i vanlig ordning fastskruvat med Torx T10. Det är ett riktigt bastant skal på spelaren i 1 cm tjock massiv metall. Väl inuti fanns det faktiskt ett tunnt lager damm, knappast ansamlingar som man kan hitta i datorer, men en del fanns där. Jag arbetade mig inifrån och utåt så att säga, för att inte virvla in ännu mer damm i själva skivmekaniken. Tryckluft på burk går att köpa på t.ex. Biltema, som jag uppenbarligen gjort enligt bilden. ;)






Så här ser spelaren ut med locket av (jo, jag glömde ta ur skivan först...):



Vid själva drivmekaniken hittade jag inte mindre än tre stycken hårstrån (!) som jag fick ta bort med pincett, man vill ju inte kleta för mycket med fingrarna runt linsen:



Jag rengjorde försiktigt området kring linsen med lätta tryck på sprayburken, sen var det dags att montera ihop allt igen. Dags för testkörning, och jodå, skivorna spelades felfritt! Vad jag däremot upptäckte var att spelaren verkade känsligare för vibrationer, jag lyckades nämligen få den att hoppa lite genom att (ganska hårt) dunka hälen i golvet. Nu är det förstås inget man gör till vardags, men jag råkade göra det av misstag först när jag upptäckte det. Nu vet jag inte 100% säkert om den var så innan, men det är då inget jag reagerat över, och lite märkligt är det för racken som spelaren står på är väldigt stabil, står på spikes, och är belastad längst ner med tre stycken slutsteg varav det tyngsta väger nästan 30 kg. Vad jag däremot reagerade på var att det verkade låta mycket bättre än innan! Och denna gång försökte jag inte ens lyssna efter skillnader, det var liksom inget jag hade i åtanke.

Jag funderade lite idag, och bestämde mig för att trots allt testa att köra en rengöringsskiva eftersom ett laserbyte verkar vara sista utvägen annars. Jag fick veta av Audioactive att det kostar ca 2000 kr exkl. frakt. Och med 12 kg CD-spelare + emballage lär man väl räkna med ett par hundringar enkel väg för den också. På vägen hem från jobbet svängde jag förbi djävulens grotta (OnOff) och köpte en rengöringsskiva som givetvis kostade mer än det utannonserade butikspriset på hemsidan, fast det fick jag tillbaka i kassan när jag nämnde det. ;) Nu ikväll körde jag skivan ett tjugotal sekunder, provspelade, och ja! Faktum är att det är VÄLDIGT svårt att framkalla skivhopp nu. Jag lyckades faktiskt en gång, men frågan är om den typen av vibrationer i golvet hör till vanligheterna... Sen satt jag mig och lyssnade på allvar och tänkte att "satan vad bra det låter!". Jag tror helt seriöst att rengöringen på något sätt förbättrat läsningen från skivan, kanske har felkorrigeringen fått jobba förut, och det vill man ju INTE.

Kort och gott, lite rengöring kan göra underverk! Får hoppas det rullar på nu utan större problem.

4 kommentarer:

Unknown sa...

@Mattias

Nu är det förvisso 8år sedan du skrev din artikel, men jag håller med dig, rengöringsskivorna är oerhört bra och har räddat livet på en klabbe CD, DVD, och blu-ray spelare för min del.

En sak jag även brukar göra är att ta en nagelfil och slipa ner kanterna på skivorna, sedan målar jag över med svart tuschpenna.

Detta sägs förbättra ljudet.

Skulle dock behöva jämföra det i lite dyrare apparatur för att hårdtesta det.

/Johan

Mattias (a.k.a. Kingen) sa...

Ja, det där var ett tag sen. :) Det är ganska många år sedan jag ö.h.t. skrev något på bloggen faktiskt. För sisådär 20-25 år sedan så testade jag måla kanten på skivorna men sen dess har jag inte provat det. Om jag inte minns fel så var teorin att man skulle minska ljuset som spreds från skivans kant och till slut till pickupen. Men på den tiden var det grönt som var mode och med tiden tror jag man förkastade färgen grönt och helt enkelt konstaterade att svart var bäst. Om det gör någon skillnad låter jag vara osagt då jag inte gjort ett test i modern tid.

När det gäller min spelare så bytte jag till slut laserpickupen på den, så jag gissar att det jag beskrev i inlägget ovan helt enkelt var att den sjöng på sista versen och fick lite livsuppehållande hjälp. Det ingreppet ska också finnas någonstans på bloggen. Den har fungerat felfritt sen dess och används faktiskt fortfarande, dock bara som transport till en extern DAC. Den har nog passerat 14 år nu så den har verkligen kämpat på fint, och förhoppningsvis blir det många år till.

Johan Lööw sa...

Ja men precis, du har helt rätt och lyckades väcka minnet till liv.

Just laserbyte var något jag fick göra på min syrras PS3. Hon hade spelat ett call of duty spel som är ökänt för att förstöra lasern.

Nåväl, det gick smärtfritt och min egna PS3 har klarat sig.

Det känns som om cd spelare överlag nästan kan överleva hur länge som helst. Mor min har en spelare men hos den så var det elektrolytkondensatorerna som gav upp så jag kollade vad dom hette, köpte nya på Elfa och lödde dit. Nu går den som tåget igen.

Måste bara på kul, slipa ner och måla en av PS3ans skivor med spel på.

Brännskivor får aldrig några val hemma hos mig, det är slipning och målning på direkten för dom.

Speciellt med tanke på kvalitén på dessa.

Jag saknar verkligen glasskivorna. Allt man hittar i affärerna idag är ju plast.

Född 1990 så är jag nöjd att ha fått upplevt många enorma tekniksprång. Inte minst hoppet från 486SX till Intel Pentium och AMD's guldkorn.

På spelkonsols sidan så var ju Sony Playstation 1 den mest legendariska konsol jag ägt.
Jag hade Need for speed Porsche 2000 och sedan ett skjutspel där man sköt gröna monster.

Det var tider det.


Mvh Johan.

Mattias (a.k.a. Kingen) sa...

Det är väl just elektrolytkondensatorer som brukar ge upp med tiden, men det är ju enkelt att byta som tur är. :)

Är själv född 1977 och lärde mig tidigt programmera på Commodore 64 och viss mån VIC20, och på den vägen rullade det på tills jag blev systemutvecklare en gång i tiden.