Som jag skrev tidigare i år så har jag och Josef planerat att göra en shootout mellan våra Acoustic Reality-slusteg, och i veckan blev det äntligen av! Jag tog med mina monoblock till Josef så jämförelsen skedde på hans anläggning med ett av Rotels bästa försteg (RC 995), ett par Dynaudio Focus 140 stativhögtalare samt en hemmabyggd DAC av MYCKET hög klass som matas från en Pioneer PD-S707 som såldeles används som transport.
Slutstegsuppställningen var alltså:
Acoustic Reality eAR 202 REF: 2x100 w/8 ohm, 2x200 w/4 ohm, ca.pris 5'000 kr
Acoustic Reality eAR 1001 REF monoblock (2 st): 2x500 w/8 ohm, 2x1000 w/4 ohm, ca.pris 20'000 kr/par
Båda stegen mäter otroligt bra jämfört med konvetionella slusteg (solid state som det ibland kallas). Effekt- och prismässigt är det förstås en ganska orättvis jämförelse mellan stegen, men vi ville ändå se hur pass bra det betydligt billigare stereosteget presterar. Dessutom var Josef lite nyfiken på vad mer effekt kunde göra för hans relativt trögdrivna högtalare.
Vi började med ett lyssna in oss lite på ljudet med eAR 202 inkopplat, främst jag förstås. Josefs anläggning låter förstås lite annorlunda mot min eftersom jag har golvare (Energy Veritas 2.4i) med ett lite annorlunda ljud. Ändå förbryllade det mig lite att ljudet inte är så väldigt olika mot vad jag tyckt tidigare när jag drev mina frontar med Primare A30.2 (fram till i våras). Kanske är det så att slutsteget gör mer för hur man upplever ljudets karaktär än vad jag tidigare trott, eller så är det bara så att det är den extrema neutraliteten i Acoustic Realitys ICE Power-bestyckade steg som gör sig påmind. Hur som helst så kände jag igen mycket av ljudet från min egen anläggning.
Efter inlyssning och en mugg härlig espresso bytte vi till mina monoblock, och visst märkte man skillnaden direkt. Framför allt märks den betydligt högre effekten, nu kunde man spela hur högt som helst utan att det låter det minsta ansträngt. Det är snarare volymen som sätter gränserna för vad öronen mår bra av. Ljudet lät också aningen mindre "svullet", men nu pratar vi i små termer här, eAR 202 REF är väldigt neutralt precis som eAR 1001 REF. Basen kändes dock i fötterna (!) så den fanns uppenbarligen där, fast och perfekt avvägd, 1001:orna briljerar verkligen i basområdet. Vi funderade på om det kan ha att göra med lägre intermodulationsdistorsion (kort beskrivet: olika frekvenser stör varandra), lägre IM-distorsion brukar upplevas som renare ljud.
Många skivor och en mugg espresso senare kunde vi bara konstatera att mer effekt gör underverk för trögdrivna stativhögtalare och bytte tillbaka till stereosteget. Nu upplevde jag skillnaden som betydligt större än när vi koppade in monoblocken, och så brukar det alltid vara när man testar utrustning. Jag tyckte ljudbilden blev lite mindre, men nu pratar vi inga enorma skillnader, men framför allt märks så klart den minskade effekten. Josef tyckte däremot att diskanten i eAR 202 var en smula bättre, men själv låter jag det vara osagt, jag skulle nog behöva växla emellan stegen ett par gånger till för att vara helt säker på detta. Eller som han sa: "diskanten är nog lite bättre i 202, men 1001 är bättre på allt annat". Det kan ju ha att göra med ovana vid hans anläggning också från min sida. Summa summarum så kan man ju bara konstatera att eAR 202 ger en otrolig valuta för pengarna, men nog märks det att eAR 1001 har en betydligt högre prislapp och helt klart även de ger ett brutalt ljud i förhållande till prislappen. Josef är nog inne på ett par... :)
Poängen med bygget var att ha något att ha med på grillfester etc. och den har fyllt en del lokaler med ljud genom åren, på både nyårsfester och firmafester. Numera står den mest och skräpar i garaget eftersom jag byggt kraftigare och roligare anläggningar. Bilden som är infogad här var den bästa jag kunde hitta, och det var i hörnet på en annan bild när jag fotade ett högtalarbygge i garaget, den råkade bli med på ett hörn alltså. Bättre än inget. :)
